I går släppte Apidura sin nya serie bikepackingväskor, The Racing Series.

Apidura har varit med några år och är kanske det mest använda märket under The Transcontinental Race, säkerligen p.g.a. att de är med och sponsrar samt att framstående cyklister som bl.a. Kristoff Alegert och Mike Hall kört med just Apidura. Utöver det så tycker jag att de varit ganska prisvärda och smidiga att få tag på för oss europeer. Själv har jag använt deras väskor under TCR x 2, Japanese Odyssey, TAW och flera kortare äventyr och varit nöjd med produkterna.

Nu kommer alltså en helt ny serie väskor inspirerade av riktigt minimalistiskt tävlande. Väskorna är sydda i ett nytt material som skall vara exklusivt för Apidura och de är både minimalistiska, lite dyrare och små.

Sadelväskan är vattentät, rymmer bara 5L och sitter riktigt slimmad på bilderna.

Ramväskan är en liten historia som bara tar upp övre, främre delen av ramtriangeln: Den är vattentät och har genomföring för kabel i fronten.

Den mest intressanta väskan är Racing Handlebar Pack som man kan fästa antingen i styret eller under tempopinnarna. Den har ett större fack som öppnas med dragkedja samt två mindre på sidorna som kan skyddas med lock. Utöver det så har den en elastisk ficka på ovansidan där du kan trycka in din Spot-tracker. Kul tycker jag med lite nytänkande och det är väl kanske den här väskan som är mest intressant. De andra två är alldeles för små för min del och känns mer utformade för Kristoffs avsaknad av packning än oss vanliga dödliga som kanske vill ha med något mer komfort.

Utöver detta så har jag precis slängt in en ansökan till ett race 2019 men mer om det i ett kommande inlägg!

Mindre än en månad kvar till det ska cyklas runt Vättern igen. Fjärde upplagan av Abloc Winter Challenge väntar och med lite tur blir det vitt och vinter till dess. Jag är grymt sugen på en lång cykeldag i gott sällskap och med förstklassig support och tänkte försöka dämpa det egna suget med att skriva av mig några tips inför vintercyklingen.

Kläder. Det här är självklart högst individuellt och vi fryser alla olika mycket om olika kroppsdelar men här kommer i alla fall några tankar om hur jag försöker göra.

• Fötterna är mitt största bekymmer. Jag har tidigare kört med stora 45Nrth Wölfhammer, dubbla ullsockar och vid behov en kemisk värmare från Biltema på sulan. Trots det blir jag lätt kall. Till i år har jag bytt till platta pedaler i kompositmaterial som jag hoppas leder kylan mindre än en iskall spd-kloss mitt under foten. Blir det många grader kallt kommer jag köra med kängor istället för mina Wölfhammer. Tipset blir ändå stora vintercykelskor och inte mer strumpor än att det finns luft kvar. Gärna ullsockar och en varm innersula. Standardsulan är oftast ganska medioker i cykelskor och glöm inte packa ner lite engångsvärmare ifall det blir kallt. Funkar skorna med överdrag så självklart, skoöverdrag på.
• Till benen funkar det så klart bra med ett par långa vintercykelbyxor. Har man inte det så skulle jag köra vanliga bibs, flossade benvärmare och ett par shorts över för att hålla lår och skrev varma. Se även till att hålla knäna varma så blir det riktigt kallt hade jag kompletterat med knävärmare under benvärmarna.
• Överkroppen är lättast att reglera värmen på. Här är det viktigt att inte bli för varm och svettig. Svetten kommer kyla ner dig ordentligt om du stannar, i utförsbackarna eller om tempot sjunker. Jag kör långärmad ullbrynja från Aclima underst, därefter gärna något plagg som är vindtätt på framsidan men andas på ryggen. Räcker inte detta så kompletterar jag med en värmande väst eller jacka.
• På händerna kan man också tänka i lager. En femfingerhandske under en skyddande skalvante funkar ofta bra. Vill du knäppa bilder som Calle så se till att du har senilsnöre på vantarna, annars är fodrade lobsterhandskar (3-finger) en riktig favorit.
• Mössa med vindskydd i pannan och en buff i ull runt halsen så är man hemma.

Har man möjlighet så kör gärna med en väska på cykeln för att ta med lite extra kläder eller för att stoppa ner det som inte längre behövs. Ryggsäck tycker jag man ska undvika i det längsta på vintern då man lätt blir svett under ryggsäcken och ventilationen på ryggen blir i princip helt förstörd. Bättre då att leta fram en gammal midjeväska eller köpa en ny för att få med sig det nödvändigaste.

Utöver det då. Ja riktiga skärmar med en bra kompislapp om man inte bara vill ligga längst bak och en isolerad vattenflaska med ljummen blandsaft som inte fryser direkt är mina avslutande tips.

Jag har köpt lite nya prylar från Oveja Negra. Oveja Negra är ett litet företag från Colorado som i första hand gör bikepackingväskor. Väskorna sys för hand i Salida i Colorado och förutom att kvaliteten är riktigt bra gillar jag att stötta små dedikerade tillverkare. Jag har haft lite spaning på deras gaffelmonterade väska Bootlegger ett tag och nu slog jag till. Väskan skruvas direkt på en gaffel med tre skruvhål (för anything cages) men till skillnad från dessa så sitter själva hållaren i väskan. Den mer traditionella gaffelväskan har en hållare liknande ett flaskställ och sedan fäster man en väska med remmar i hållaren.

Bootlegger är en riktigt ren och fin allt i ett lösning med inbyggd förstärkning för att den ska sitta bra och hålla formen. I första hand har jag tänkt dem till min Salsa Cutthroat för att ha lättare prylar typ sovsäck, dunjacka m.m. i. Det är dock inte omöjligt att de även kan hamna på min TREK 920. Jag tror det kan bli riktigt bra och ger lite nya möjligheter för att packa cykeln. De rymmer ca 2 liter styck.

När jag ändå var i farten kunde jag inte motstå deras nya ryggsäck Portero Rolltop Backpack. Väskan är avskalad med ett större fack med rullstängning och ett mindre platt fack med dragkedja. Att de dessutom gör den i mängder av snygga färgkombinationer gör inte det hela sämre. Väskan rymmer 16-22 liter beroende på hur mycket man rullar ihop den och ser riktigt välgjord ut.

Det ska bli väldigt kul att testa de här prylarna och skita ner dem ordentligt när det väl blir läge.

För ett tag sedan damp den ner i brevlådan. Första numret av Bikepacking Journal. Ett samarbete mellan två av mina absoluta favoritsidor Bikepacking.com och Bunyanvelo. I syfte att få in pengar till att fortsätta utveckla Bikepacking.com kan man för 68USD bli en del av The Bikepacking Collective, få två nummer om året av tidningen, vara med i utlottning av bikepackingprylar, få rabatter m.m. Med tanke på hur mycket tid jag spenderar på den fantastiska sidan var det inte mer än rätt att jag pröjsade. Bunyanvelo har föresten upphört att ges ut och de är nu en del av Bikepacking Journal.

Tidningen då. Jo precis som man kunde förvänta sig så är det en riktig godbit. Nästan 150 sidor tryckt på finfint papper, nästan utan reklam och med väldigt trevliga berättelser. Fokus ligger på upplevelserna och äventyren och det är 13 olika storys med fantastiska bilder från tävlingar som Silk Road Mountain Race och French Divide till bikerafting på Grönland.

Initiativ som dessa skall självfallet uppmuntras och jag ångrar inte en sekund att jag klickade iväg 68 dollar.

Trevlig läsning!

Jag tänkte försöka skriva lite mer om nyheter i bikepackingvärlden nu när det är off-season. Det blir förhoppningsvis lite av varje och med lite tur så intresserar det några där ute.

I dagarna släppte Rapha sina nya väskor. De har ju tidigare haft ett samarbete med Apidura där väskorna i princip var Apiduraväskor men med annan färg. Nu har de en helt egen linje och vad jag lyckats se så finns det än så länge en half frame bag, en top tube bag, en 20 liters rulle att fästa på styret och en liten traditionell sadelväska. Jag har inte sett väskorna i verkligheten utan det här får bli ett första intryck från andra sidan bildskärmen. Väskorna är vattentäta och ser avskalat konservativa ut i designen. Inga direkta överraskningar utan liknande många andra märken. Självklart kommer de med två stiliga ränder i reflekterande färg. De känns även ganska rimligt prissatta, kanske något lite dyrare än genomsnittet men det är ju Rapha och förhoppningsvis är kvaliteten hög.

Ramväskan har som traditionen bjuder två fack. Ett större fack på drivsidan av cykeln och ett tunnare på andra sidan. Det som sticker ut är att den verkar vara lite stoppad i överkant för att skydda ram och prylar samt att det får väskan att hålla formen lite bättre. Den finns tre storlekar så den borde passa de flesta ramar hyggligt. Vad jag kan se så finns det ingen genomföring för en eventuell slang till vätskeblåsa eller kabel till laddning vilket kan ha med vattentätheten att göra.

Styrväskan rymmer hela 20 liter, har lite tjockare material mot styrröret och vajrarna samt ventiler för att kunna släppa ut kvarvarande luft. Inga större överraskningar.

Top tube bagen fästs med remmar och har vad jag kan se inga hål för montering med bultar som börjar bli populärt på mer äventyrliga ramar. Väskan ser ut att vara ganska lång så den är förmodligen ganska rymlig.

Ska bli kul att se väskorna i verkligheten. De lär väl dyka upp på en och annan cykel till våren kan jag tänka mig.

Bäst att fortsätta på den här planerade följetången.

4. Navigering.

Träna på att cykla med rätt navigeringsutrustning. Du kommer kanske inte vinna särskilt mycket på det här men du har desto mer att förlora på att inte kunna hantera tekniken. I princip alla kör med någon form av GPS. Garmin Etrex är populär men många kör med andra Garminprodukter, Wahoo eller använder telefonen för navigering. På långa race är papperskarta knappast inte ett alternativ då man skulle behöva ha med sig kilovis med papper för att få tillräcklig noggrannhet. Nej, GPS eller telefon gäller så se till att lära dig hur du hanterar den, både i dager i regn och på natten. Lär dig funktionerna, lär dig planera rutter och exportera dem till din enhet, lär dig hur du håller batteriförbrukningen nere och lär dig hur du hanterar din reservplan. Skulle din förstahandsGPS sluta fungera behöver du en reservplan antingen i form av ytterligare en GPS eller kanske telefonen. Jag kör vanligtvis med min Etrex och har med en Garmin Edge 1000 i reserv.

5. Elektricitet.

Det här är inte helt okomplicerat. Det är många prylar som behöver el när man är ute på cykeltur. Belysning, GPS, mobiltelefon, pannlampa, tracker för att nära några. En lösning på problemet kan vara att skaffa ett framhjul med navdynamo för att driva belysningen på cykeln och även kunna ladda prylar. Jag har kört en del med det och det har oftast funkat bra. Har man inte dynamo så behöver man fundera till på hur man ska hushålla med elektriciteten och ha tillräckligt kraftfulla powerbanks för att inte tvingas till att stanna för att man behöver ladda sin GPS när solen skiner, man är pigg och har världens medvind. Planering löser en hel del men det krävs nog några långa träningsrundor för att testa om planen håller.

6. Vätska och energi

Även här behöver man så klart testa sig fram för att se vad som funkar under längre tid. En nog så viktig del är även att vara noggrann i sin planering för att försöka förutse var man kan finna vad längs rutten. Är det långt mellan vattenhålen och mataffärerna, vilka öppettider har de, finns det riktig mat eller blir det en diet bestående av vad som finns på bensinmackar? Mängder av planering, men nog så viktigt för att bestämma hur stor kapacitet man behöver för vätska och mat och för att veta när man behöver bunkra upp ordentligt. Det är ingen hit när vattenflaskorna och matväskorna börjar bli tomma och natten närmar sig. Nästan lika dumt skulle det förmodligen kännas att cykla omkring med 10 liter vatten och kilovis med mat i ett område där det finns affärer överallt. Jag inbillar mig att man behöver vara mer noggrann i planeringen ju mer kräsen man är i valet av energi. Jag brukar tänka att min kropp är som ett fjärrvärmeverk och även om man eldar med sopor så blir det värme men har man behov av specialkost funkar ju inte det något vidare.

Mycket att träna på, tänka på och planera för. Fortsättning följer…

Någon gång i somras var jag med i en instagramtävling på @kitgrid där man kunde vinna ett par feta Peter Sagan brillor från 100%. Jag skrev en kommentar och råkade för omväxlings skull vinna tävlingen. Förra veckan, efter att ha behövt fråga mannen bakom @kitgrid ett flertal gånger, dök det så upp en avi med en tusenlapp i moms & tullavgifter i brevlådan. Lite trist ändå att vinna och sedan behöva pröjsa för att få ut vinsten men, men.

Riktigt sköna är de i alla fall. Körde en 9 mil lång runda i söndags i varierade ljusförhållanden och de funkar riktigt bra. Täcker stor del av ansiktet, immade inte nämnvärt och känns som att de kan bli nya favoritbrillor, titta bara så glad man kan bli av ett par nya glas.

Annars funderas det mest på vad det ska bli av cykelåret 2019. Jag har planer på att köra något självsupportat race, vilket har jag dock inte bestämt ännu. Har lite funderingar på ett nytt lopp i Marocko eller kanske Bikepacking Trans Germany, vi får se helt enkelt.

Utöver det planerar jag för en rejäl utmaning på höghjulingen. Tanken är att cykla ca. 100 mil från Köpenhamn till Helsingborg och sedan via Kattegattleden till Göteborg och därefter vidare till Stockholm och samtidigt försöka samla in pengar till lämpligt välgörande ändamål. Ingen följebil men förhoppningsvis ganska lite packning och boende inomhus. Jag har börjat sondera terrängen efter samarbetspartners men allt är i sin linda ännu. Det borde kunna bli ett riktigt kul projekt.

Sedan finns det lite mer lösa planer men det får vi ta längre fram, först ska det ju cyklas runt den där sjön igen i mellandagarna och kanske 500km så man får ännu ett tygmärke.

Pang På!

Jag hoppas att några av er som läser den här bloggen är sugna på eller rent av planerar för att köra ett självsupportat race. Tävlingarna blir fler och fler och det bli allt fler cyklister som kör. Det här är ju självklart jätteroligt och jag hoppas att fler svenska cyklister ska upptäcka den här formen av cykeltävlingar. Loppen är ju krävande både fysiskt och mentalt och i vissa fall kan bara vägen till startlinjen upplevas som ett nog så stort hinder. Jag tänkte försöka mig på att ge några tips längs vägen som förhoppningsvis kan hjälpa till lite både med förberedelser och under själva loppet.

• Träna med lastad cykel

Det här är jätteviktigt. Man behöver självklart inte köra alla pass med en 20 kg tung hoj men en del av träningen bör göras med tung cykel. Dels kommer du bli starkare men framförallt kommer du lära dig hur cykeln upplevs, var du ska packa olika prylar och vad som funkar. Det kommer förmodligen också påverka hur du ser på utväxlingen av din maskin. Skillnaden på att klättra med en lastad cykel jämfört med din 8 kg lätta racer är enorm. Lägg därtill att du ska göra detta i flera dygn i sträck så kanske du vill byta till en lättare utväxling. Jag har fortfarande inte tänkt att jag skulle haft tyngre utväxling efter att jag kört ett race, däremot tvärtom. Beroende på hur van cyklist du är så kanske det kan vara smart att stegvis öka tyngden på cykeln för att undvika skador. Vissa cyklister kör en del pass med extra tunga cyklar för att det ska kännas lättare på tävling. Det har jag inte provat ännu men vem vet, kanske får lasta i några stenar i väskorna nån dag.

• Träna med rätt cykel

Självklart kanske men det tål att nämnas. Gärna långa pass för att verkligen känna att allt funkar som det ska. Position, sadel, tempopinnar om man har det, belysning, packväskor, vätskelösningar m.m. m.m. Kommer du åt de prylar du behöver ofta smidigt eller ligger de längst in i sadelväskan. Det här kräver lite tid och tillpassning. Funkar din tänkta belysning bra nog och lyser den tillräckligt? Har du svårigheter att få till din position på cykeln så kanske du behöver ta hjälp. Det är dock viktigt att du hittar en position som funkar flera dagar i sträck så en aggressiv tempoposition kanske inte är det lämpligaste.

• Sömn

Här behöver man träna så att man kan följa sin plan. Det jag menar är att om man planerar för att sova inomhus varje natt så kan man ju träna på att vara effektiv på den proceduren. Det är jättelätt att fumla bort en halvtimme från att man kommer till hotellet tills man ligger i sängen och sedan ytterligare en kvart på morgonen bara för att man inte har en rutin. Tänker du istället sova ute så måste du se till att du är bekväm med det. Din sovutrustning måste vara tillräckligt varm och bekväm för de temperaturer du räknar med? Kan du sova utan liggunderlag eller blir det för obekvämt? Personligen så klarar jag mig inte utan liggunderlag däremot har jag kört några race utan sovsäck vilket funkat hyggligt. Utöver att vara bekväm med sovutrustningen så behöver du vara bekväm med att sova ute, i skogen, bakom en bensinmack, i en park eller var det nu kan vara lämpligt. Att träna på det här och att bli snabb i rutinerna med att slå läger för natten är nödvändigt.

Fortsättning följer…

Nu händer det grejer. När cyklister i proffsklungan monterar väskor på hojarna och drar ut på bikepackingäventyr så måste ju genomslaget vara ett faktum. Läste dessutom att Rapha som kommer sponsra EF Education nästa säsong hoppades att någon eller några av cyklisterna skulle kunna ge sig i kast med The Transcontinental Race. Tänk vad spännande det skulle kunna bli. Pro-Tour vs James Hayden eller kanske Kristof Allegert…

Proffsen jag tänker på som dragit på äventyr är först Conor Dunne och Larry Warbasse från Aqua Blue Sports com blev utan jobb när teamet lades ner före Tour of Britain. Vad kunde då vara bättre än en lång cykeltur. Sagt och gjort och under hashtaggen #nogotour cyklade de iväg med lastade cyklar. Läs mer på Rouleur eller följ taggen.

Inte nog med det utan för bara någon dag sedan satte Thomas De Gendt och Tim Wellens av på en 1000km runda hem från Italien till Belgien. Ni kan läsa mer här eller följa hashtaggen #thefinalbreakaway.

Jag tycker det här är fantastiskt roligt och allt som kan få fler cyklister att upptäcka hur roligt och enkelt det är att få med sig lite packning på cykeln och göra en längre tur är såklart positivt.

Själv drömmer jag just nu sjukt mycket om ett rejält äventyr med den här cykeln men mer om det en annan gång.

Lägger med en länk till en liten film från dag ett av NoGoTour.

Det blir en fjärde gång av hittills fyra möjliga Abloc Winter Challenge den 28 december. Det har blivit en fin tradition att i gott sällskap cykla runt Vättern i mellandagarna så när jag fick frågan om jag ville vara ledare även detta år var jag inte sen att svara ja. Upplägget ser ut som förra året. Start 0500 på Hovrättstorget i Jönköping. Max 100 cyklister i förhoppningsvis 3 startgrupper, inledningsvis tråkiga vägar till Hjo som väl är till stor del i mörker, soluppgång och sedan myspys i Karlsborg där vi stannar för våfflor och annat mums, vackra vägar i Tiveden, Askersund, Zinkgruvan, middag i Vadstena, några mysiga kaffestopp och så en avslutande middag med prisutdelning på Vox hotell. Självklart med förstklassig uppbackning med följebilar, proffslangning och prima sällskap. Jag är redan sugen och har laddat upp med nya dubbdäck och skärmar till min blivande vintercykel.

Jag sålde min gamla cyclocross i somras, så i år kommer jag rulla på min TREK 920. Det kommer bli perfekt tror jag. Jag har skaffat plattformspedaler i plast för att slippa metallklossar som leder kylan rakt upp i fötterna. Däcken blir Schwalbe Marathon Winter Plus och långa skärmar från Planet Bike. Kommer säkert behöva förlänga bakskärmen med en kompislapp men det hinner jag nog lösa. Styrväskan från Swift Industries kommer bli helt perfekt, får ju ner ett mindre julbord och extrakläder i den väskan.

Hoppas ni hänger på och njuter av vintercykling i mellandagarna!