För någon vecka sedan damp det ner lite nya kläder från 7Mesh. Jag är otroligt glad och tacksam över att samarbeta med just 7Mesh som verkligen ligger i framkant när det gäller cykelkläder för oss som gillar långa och många dagar på cykeln i alla väder.

Förra året körde jag många mil i deras merinoullströja Ashlu. Det var den tröjan jag valde till Morocco Bike Adventure där den fick känna på allt från +4 till + 40 grader. Jag är helt såld på Merino och har svårt att tänka mig att köra ett flerdagars race eller äventyr med något annat material i cykeltröjan. Min gamla Ashlu var rejält solblekt på rygg och axlar och lite tunnare i materialet än när den var ny men den håller fortfarande ihop bra. Till i år har 7Mesh utvecklat fickorna på sina cykeltröjor med vad de kallar för anything pockets. Fickorna är i lite stabilare material och upphängda i sidosömmarna vilket gör att de inte hänger ner även om man lastar dem ordentligt. Utöver de tr fickorna finns även dragkedjor på båda sidor där man kommer åt större fickor bakom de tre fickorna. Utmärkt lösning och i kombination med merinomaterialet och hellång dragkedja har jag en ny favorittröja. Tack 7Mesh för förtroendet och jag hoppas kunna slita kläderna ordentligt även om det blir på hemmaplan i år.

Fick även ett par cargobibs och ett par bits att bära under shorts som jag ser fram emot att få testa. Återkommer med lite mer intryck när jag kört lite mer i dem.

Gav ju mig på att köra de 4 looparna av Cabin Fever helgen som gick. Totalt skulle det bli ungefär 71 mil av vandringsled, stigar, skogsbilväg, grus och asfalt men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.

Jag och Calle startade i torsdags från Jönköping med första loopen på 18 mil. Vädret var bra, vi rullade genom Hökensås på fina stigar, via Bisonfarmen och sedan tillbaka mot Jönköping. Mot slutet började det regna och regnjackan, en Guardian från 7Mesh fick börja bekänna färg redan nu.

Jag stannade på McDonalds, käkade, drack kaffe och såg hur regnet tilltog. Ganska snart efter att jag påbörjat Loop 2 ner mot Isaberg stannade jag och drog på mig även regnbyxorna. Kallt regn var med mig hela vägen ner till Isaberg och efter ungefär 25 mil cyklade slog jag nattläger i en av grillkåtorna vid parkeringen på äventyrsberget och vilade några timmar. Det var dimmigt och svårt att se stigen mot slutet,

Fredag förmiddag blev även det en blöt historia och när jag rullade in i Jönköping efter andra loopen var klockan runt 12 och jag hade ingen motivation att fortsätta frysa och halka runt i lera, blöta grusvägar och på hala rötter och stenar. Tredje loopen har jag själv lagt och även cyklat ett antal gånger så det var enkelt att vika ner mig. Hade det varit race hoppas jag att pannbenet varit tjockare men nu blev det mat, dusch och en kväll hemma med familjen istället.

Lördagen var det dock back in business igen och jag mötte upp Calle och Marcus i Jönköping för en overnighter på loop 4. Jag hade bytt cykel till min fatbike mest för att jag var nyfiken på en längre och lite stökigare tur på den cykeln. Inledningsvis sken solen och det var ganska varmt och skönt men efter bara några killar så kom regnet igen och vi var både blöta och kalla när vi nådde nattens läger, ett vindskydd några kilometer från Tegnertornet och Gränna. Vi eldade, torkade kläder, käkade och hade det så där bra som man bara har det i ett vindskydd efter en dag ute.

Som vanligt så kommer det sol efter regnet och vi fick en helt magisk cykling när morgondimman lättade.

Totalt fick jag ihop ungefär 46 kärva mil med två nätter ute och förmånen att hårdtesta mina kläder för dåligt väder. Jag har fortfarande lite utvecklingsbehov på fotfronten där jag var rejält kall. Testade med tunna Sealskins på söndagen och det funkade bättre men jag är inte helt nöjd. Regnjackan som jag inte testat mer än under kortare regn tidigare levererade precis lika bar som jag förväntat mig och den kommer garanterat följa med på fler äventyr.

Nu hoppas vi kunna erbjuda ett riktigt trevligt äventyr med CabinFever2021!

Dert här blir ett inlägg helt och hållet präglat av nuvarande situation med pandemin. Till att börja med så deltog jag i friluftsbutiken Uthusets årliga mässa Fair Enough som hölls i helgen. Årets mässa i Skärstad hade en lite annorlunda utformning då den hölls på nätet i stället för på plats i och kring butiken. Jocke, Kajsa, inbjudna leverantörer, föreläsare m.fl. fyllde youtubekanalen både med livestreamat material och bandade föreläsningar och clinics.

Imponerande insats att få till det här istället för att bara lägga sig platt och ge upp. Jag har kollat på lite av materialet och det jag sett är helt klart sevärt. Det finns säkert en hel del för den friluftsintresserade att ta del av. Själv spelade jag in en föreläsning om bikepacking i fredags som sedan släpptes i lördags. Det var en utmaning värre än att cykla 250 mil genom Atlasbergen att föreläsa inför en kamera utan publik och det kändes bitvis rejält styltigt. Hoppas ni som tittar på den trots allt tycker att det är uthärdligt. Jag tror och hoppas mycket på det här formatet med digitala mässor där man själv när man vill kan ta del av det som presenteras på mässgolvet utan att behöva resa land och rike runt. In och botanisera bland allt trevligt på uthusets YouTube.

För att fortsätta på Coronatemat så skulle det nu till Valborgshelgen varit dags för den andra upplagan av Cabin Fever. Nu blev det ju av förklarliga skäl inte så men jag tänker göra som Uthuset och inte vika ner mig för det. Det blir ett äventyr i egen regi på de 4 looparna runt Jönköping med start torsdag morgon och förhoppningsvis målgång nån gång under söndagen. Planen är att köra alla looparna i rätt ordning och testa det som är nytt och förfinat sedan premiärutgåvan. 70 mil av småländska småvägar, stigar, vindskydd och utesovsmys. Till den sista loopen planerar dessutom Calle och Marcus med att vara med så då blir det lite extra camp vibes i Bauerskogarna. Här har ni en länk till Cabin Fever rutten.

Det var allt för den här gången. Ta hand om er där ute och cykla försiktigt.

Kommande helg, 24-26 April är det ännu en gång dags för årets roligaste och trevligaste friluftsmässa Fair Enough. Mässan genomförs normalt sett i och kring friluftsbutiken Uthuset i Skärstad utanför Jönköping men i år har Jocke, Kajsa m.fl. tvingats till att tänka nytt. Till skillnad från allt som ställs in eller skjuts på framtiden så kommer mässan bli av men på nätet. Sjukt kul med folk som vägrar ge upp och ställa in utan istället genomför på andra sätt. Det blir livestreamade produktpresentationer, utematlagning, bandade föredrag m.m.

Jag har fått den stora förmånen att snacka om bikepacking i allmänhet och om Marockoäventyret i synnerhet. Vi kommer banda på fredag och sedan så visas det på Youtubekanalen på söndag kl.11 om allt går som det ska. Det här ska bli en spännande upplevelse och hoppas att ni är med på söndag förmiddag bakom skärmarna. Min kompis snoppmannen har lovat att titta.

Nu har det varit tyst länge på bloggen. Inte utan anledning heller kanske. Efter helgen i Berlin drog viruset in över Europa och det mesta ändrades, även om vi än så länge har möjlighet att både cykla ensamma och i små grupper. Mitt cyklande har till ganska stor del bedrivits inomhus på Zwift, mest av tidsbrist och bekvämlighetsskäl faktiskt.

Randonneursäsongen blir lite annorlunda. Många klubbar har justerat sina lopp så att man ska cykla ensam eller i mycket små grupper (2-3 cyklister), fotostämpla istället för att gå in på mackar och pizzerior m.m. m.m. För La Lepre Stancas del går första 200km breveten nu på annandagen men jag behöver troligtvis jobba den dagen. Kanske kan jag köra sträckan nån dag tidigare istället.

Cabin Fever som alla andra lopp har vi tyvärr tvingats att ställa in i den form det var tänkt. Utländska cyklister har ingen möjlighet att ta sig hit och resande inom riket skall minimeras så även om vi blivit under 5 personer fanns det inget annat att göra än att ställa in. Förhoppningsvis kan vi köra en enklare variant med oss arrangörer. Vi bor ju ändå här och att cykla ensam eller i liten grupp är som sagt tillåtet än så länge. Vad gäller övriga planer så får vi väl helt enkelt se hur det utvecklar sig. Rhino Run är ju inte förrän i November så det kanske kan gå att genomföra. I övrigt ser jag fram emot att äventyra i Sverige.

Tur det finns hjältar som ABLOC nu när allt annat ställs in. I helgen som gick arrangerades första upplagan av Abloc Home Challenge. Ett event där man själv eller i liten grupp skulle cykla en egenhändigt komponerad runda och fotografera väl valda objekt. Vädret var fantastiskt och efter lite tjänst i trädgården hade jag möjlighet att sticka ut på en runda. Uppdragen var:

GC:
* Slingrig väg
* Leende
* Fika
* Sjöutsikt
* After-bike

och om man satsade på den lite hårdare HC-kategorin:
* Medeltida träkyrka
* Vattenfall
* Lama
* Kwaremont öl
* Poängkort från Abloc-event

Min plan blev att klämma in så många uppdrag som möjligt i en och samma bild. Södra Sveriges högsta vattenfall Stalpet blev målet. Jag packade kök, kaffe, aeropress och stack dit. Köpte fikabröd i Aneby och väl på plats mös jag med kaffekokande och lyxmuffins från Thimons konditori. Inte svårt att le även om det kanske ser lite stelt ut på bilden. Totalt blev det en solorunda på 65 km i solsken och några väl investerade timmar på må-bra kontot.

Tack Abloc för inspirationen och för att ni fortsätter sprida cykelglädje. Det behövs säkerligen mer nu än när det är en alldeles vanlig vår.

Förra helgen var jag i Berlin med Marcus, Calle och Joel för att avnjuta cykelkultur, inspireras och framförallt sprida budskapet om Cabin Fever och 13Hills.

Fredagskvällen var vi på Velodromen och tittade på VM. Jag har tidigare bara cyklat Velodrom i Falun, en helg för många år sedan och aldrig tittat på en tävling live. Det var sjukt kul. Framförallt herrarnas final i 40km poäng race blev en riktig höjdare. 160 varv på den 250 meter långa ovalen med spurtpoäng var tionde varv blev en riktig show. Utöver det loppet körde damerna två deltävlingar i Omnium (mångkamp på cykel), samt sprint där det blev tyskt VM-guld. Herrarna körde dessutom 1000m individuellt tempo från stående start och 4km förföljelselopp. Allt detta på en kväll i högt tempo. Har ni inte kollat bancykel live så kan jag varmt rekommendera det.

Lördagen var det cykelmässan Kolektif. En ganska lien mässa med handbyggt, handgjort, cykelkultur, några stora märken såsom Canyon, Oakley, grymma föredrag, kaffe, fika, öl, food-trucks, cargo-bike racing m.m. Vi hängde där hela dagen, kollade föredrag med bl.a. Jonas Deichman och Johanna Jahnke, kollade prylar och snackade med potentiella deltagare och samarbetspartners till klubbens event. Kolektif är en riktigt mysig liten mässa om man vill ta sig lite utanför företeelsen att cykla runt en stor sjö.

Lördagkvällen kördes det som traditionen bjuder fixieracing på Gokartbana. Rad Race Last wo/man standing. Vi har varit där tre år i rad och det blir större och större. Mer folk, mer cyklister, mer media och mer drag. I år hade man t.o.m. lockat dit Fabian Cancellara. Tyvärr åkte han ut i kvalheaten efter en vurpa och lite för dålig teknik på den tighta banan. Finalerna var riktigt häftiga med sjukt tighta heat i herrklassen och en riktig uppvisning i damernas final. Det ser otroligt roligt ut och är verkligen kul att uppleva live.

Dessutom hade vi en massa tid att sacka kring årets Cabin Fever som närmar sig med stormsteg och dessutom snart är slutsålt. Vi har några små förbättringar till årets äventyr och hoppas kunna bjuda på något riktigt läckert lagom till valborg.

De fina bilderna är tagna av Joel Dittmer på StudioDittmer.

Sedan i lördags morse pågår Atlas Mountain Race i Marocko för fullt. Efter att ha cyklat i Marocko i höstas känns det lite extra kul att följa loppet. Atlas Mountain Race arrangeras av Nelson Trees som även ligger bakom Silk Road Mountain Race och loppen har en hel del likheter. Det är samma grymma bevakning, samma hype, samma fina bilder, intervjuer, podcasts m.m. och en fröjd att följa via dator och mobil. AMR är “bara” 120 mil och innehåller mindre klättring och inte direkt hög höjd så det får väl ändå klassas som ett enklare lopp att genomföra än Silk Road. Därmed inte sagt att det skulle vara lättare att placera sig i toppen. Många deltagare, många rutinerade deltagare och även en del nya starka namn har gjort racet till ett riktigt spännande lopp, åtminstone inledningsvis. Monstret Sofiane Sehili, cykelbud från Frankrike som tidigare bl.a. varit i klar ledning på Tour Divide leder nu loppet med ca 9 mil före James Hayden och Jay Petervary. Sofiane tampades de första två dygnen hårt med Christian Meier men Christian fick ge sig med elaka skavsår i rumpan och problem med nacken. Sofiane har nu (måndag 19:00) cyklat ca. 76 mil i tämligen hård terräng på ungefär 58 timmar och han har ännu inte stannat för att sova. Han gjorde likadant under Tour Divide och cyklade i mer än 60 timmar innan första stoppet. Helt obegripligt för min del hur han bär sig åt och det är just nu mest spännande att följa hur Sofiane kommer fortsätta loppet.

Dessutom finns det svenskt deltagande i form av Erik Arnewing, John Olofsson och Guy Parry som träget kämpar på över bergen. Utöver hemsidan med tracking finns det även en hel del matnyttigt på dotwatcher.cc och självklart på instagram på #AMR2020. Vill ni spana in en del av alla fina cyklar så har ni en guldgruva här på bikepacking.com

Mycket nöje och blir ni sugna på bikepacking så finns ju alltid Cabin Fever i Jönköping i vår.

Det här ser ju helt magiskt ut. Sista helgen i Juni arrangerar Standard Highwheels tillsammans med nystartade Höghjulingsklubben höghjulingsrace i dagarna tre under namnet Sweden 3 Days.

Tävlingarna genomförs i Skåne med hotell Ystad Saltsjöbad som bas. Fredagen den 26:e Juni inleds med ett 10km långt individuellt tempolopp på avstängd landsväg, därefter bussas åkarna till Lund där det körs varvlopp under kvällen. På lördagen är det istället Ystad som står värd för varvlopp och under söndagen avslutas det hela med ett 2 timmars race på Björkabasen. Varvet på Björka är 5km långt och det är helt platt. Självklart skall bästa cyklist koras genom någon form av poängsystem. Pelle på SHW som ligger bakom arrangemanget verkar ha snickrat ihop ett riktigt trevligt evenemang och fått med sig destinationer och sponsorer. När Pelle tidigt pratade om sin idé ville han skapa ett helhetsevenemang där åkarna skulle få känna sig som proffs. När man läser om Sweden 3 Days så känns det som att han är på god väg att nå det målet. För 200€ ingår hotell i 4 nätter, alla race, flera måltider, transporter mellan arenorna, tröja m.m. m.m. Det här känns helt klart som ett evenemang jag inte har råd att missa och för er som ännu inte skaffat er en höghjuling så fick ni nu ytterligare en anledning.

Filmtipset känns ganska givet efter att den senaste filmen om The Transcontinental Race släppts. Filmen heter Onboard the Transcontinental Race och innehåller film och stories från TCRNo4, TCRNo5 och TCRNo6. Jag kollade på den igår kväll och bara nostalgin var lätt värt 115kr. Filmen är riktigt välgjord och skildrar äventyret på ett riktigt bra sätt. Gillar man cykling, vackra vyer, misär och trötta cyklister är det en väl investerad timme och hundralapp.

Vi hörs!

Jag vill gärna använda ett plagg eller en pryl ordentligt och i olika situationer innan jag uttalar mig. Nu har jag kört mer än tillräckligt mycket i jackan som har blivit min absoluta favorit. 7mesh Freeflow jacket!

Freeflow Jacket är en lätt, vindtät jacka som är fodrad med Polartec Alpha på väl valda ställen för att värma där det behövs och för att ventilera så mycket som möjligt. Fodret sitter på bröstet, njurarna och i ärmarna medan ryggen och nedre delen av magen helt saknar foder. Jackan väger ca. 150 gram och har utöver hellång dragkedja en ficka på vänster sida av ryggen som även dubblerar som packpåse. Det går alltså att packa ner jackan i sin egen ficka. Denna är ganska rymlig så dem rymmer mer förstärkningsplagg för den som vill göra sig ett litet värmande paket. Jag har tryckt ner både strumpor, buff och knävärmare i min.

Jag har använt jackan i Marocko när det var kyligt, framförallt under tidig morgon men framförallt har jag cyklat mycket i den här hemma. Jag körde t.ex. större delen (20 mil) av Abloc Winter Challenge i den. Då var det mellan -2 och -8 och jag hade en långärmad Aclima Woolnet undertröja och en merinoulls t-shirt från 7mesh under. Det fungerade helt klockrent. Jackan är verkligen nytänkande med foder på de rätta ställena och det fungerar utmärkt. Att ärmarna är fodrade gör att den funkar klockrent direkt över en kortärmad cykeltröja. På en traditionell vindjacka behöver man ofta förstärka med armvärmare för att det inte skall bli kallt om armarna. Jackan fungerar bra i lätt regn och står emot lite väta. Skulle den bli blöt så tycker jag att den värmer ganska bra även när den är blöt. Jag kör i Large så att det finns plats under för fler lager, dessutom gör det att den funkar riktigt bra även när jag inte sitter på cykeln. Jackan kostar 200€ vilket jag tycker den är väl värd.

Jag har haft den oerhörda förmånen att samarbeta med 7mesh sedan strax före Morocco Bike Adventure i höstas. Samarbetet innebär att jag får vissa kläder att cykla i mot att jag gör just det, cyklar i dem så mycket som möjligt. Jag är grymt glad över detta då plaggen verkligen håller en otroligt hög kvalitet. Materialvalen är de bästa möjliga, hantverket och funktionerna on top och kläderna är verkligen gjorda för att användas länge och i varierande väder. 7mesh samarbetar med några av världens absolut bästa ultracyklister så det känns verkligen som att de satsar på den lite äventyrligare cyklingen.

Jag har funderat en hel del kring vad jag ska hitta på för utmaning till 2020. Efter Morocco Bike Adventure var jag tämligen tömd på energi och suget efter mer misär var lågt. Jag hade ganska långt gående planer på att inte köra något lopp under 2020 utan bara ägna mig åt cykeläventyr utan tävlingshets. Hitta någon trevlig rutt på bikepacking.com eller planera något eget men suget kom tillbaka.

I julhelgen öppnade registreringen till Rhino Run som jag haft lite spaning på och jag skickade in en anmälan. Loppet arrangeras av bikepackingkaraktären Ryan Rhino Flinn och går på grusvägar i Sydafrika och Namibia. Loppet är 275 mil långt har 27000 positiva höjdmeter och går lämpligt nog i november.

För min del känns det som att november passar utmärkt, dels tror jag det kommer funka hyfsat med jobbet och dels slipper jag gärna november i Sverige. November är utan tvekan är årets bedrövligaste månad. Bilderna från rutten ser helt magiska ut. Rutten finns tillgänglig men jag har inte börjat kolla närmare på hur det ser ut med möjligheter att skaffa mat, vatten och möjliga sovplatser men det är ju som väl är gott om tid ännu. Jag kommer säkerligen köra med min Salsa Cutthroat med minst 2 tum breda däck då den funkade riktigt bra i Marocko. Vad jag lyckats läsa ut från beskrivningen så känns det som att hyggligt breda däck kommer vara rätt val. I övrigt tror jag att jag har den mesta utrustningen jag behöver och det räcker nog med lite nya slitdelar till cykeln och ett par nya cykelbyxor från 7Mesh för att jag prylmässigt skall vara redo. Det här kommer att bli riktigt kul och jag ser fram emot ett riktigt spännande äventyr.