Då var de sista förberedelserna gjorda inför #120milpåhöghjuling. Cykeln är fixad, jag har bytt eker, justerat sadeln, laddat alla batterier och packat väskorna. Allt känns tillräckligt färdigt och jag är redo att dra ut på äventyr. Som vanligt så känns det skönt att alla förberedelser nu är klara och bara den roliga cyklingen återstår. Folk har varit fantastiska och jag kommer skippa campingprylar. Ska bli skönt främst för att jag kan cykla med mindre packning i ryggsäcken och spara rygg, axlar och rumpa. Jag kommer sova hos gamla och nya vänner och några som jag aldrig träffat tidigare som erbjudit sovplats. Fantastiskt vad snälla alla är och jag ser fram emot roliga möten.

Insamlingen har tuggat igång och är innan jag börjar cykla uppe i över 4000kr, hjälps vi bara åt att sprida informationen ska det nog gå att nå målet på 25000kr. Ni hittar insamlingen här.

Jag provkörde trackingen på väg hem från Varberg och allt verkar funka precis som det ska. Vill ni följa min position så hittar ni den här.

Under själva äventyret så kommer jag inte att uppdatera bloggen utan istället använda instagram och facebook där ni hittar mig som cykeldanne. Där kommer det hända lite roliga saker bl.a. har jag några auktioner på gång som ni säkerligen inte vill missa.

Som avslutning på det här inlägget så lovade jag ju tidigare att gå igenom vad jag packar med mig.

På kroppen: Skorna är ett par Five10 vandrings/klätterskor med en jättebra sula för cykling. Hjälm POC Octal, Billiga solglasögon inköpta i Kroatien, cykelbyxor 7Mesh Mk3 Bibs, cykelshorts 7Mesh Farside shorts, cykeltröja 7Mesh Ashlu, strumpor 7Mesh, undertröja Rapha Brevet, Arm- och Knävärmare Rapha Merino, cykelkeps från Standard Highwheels.

Cykeln med sadelväska från Swift Industries och en 8L dryga. På styret har jag en GoPro och en Garmin Etrex30.

I Drybagen: Shorts Rapha, /Mesh Desperado Merino Henley, mössa Rapha, T-shirt, kalsonger, Regnbyxor och regnjacka från Salomon, extra strumpor /Mesh, jacka 7Mesh Freeflow Jacket, handskar långfingrade från Hestra.

Innehållet i sadelväskan. Verktygspåse från Rockgeist, liten Drybag och 2 st Voilestraps.

Verktygspåsen: Batterier till GPS-en, litet verktygskit med sax, pincett, fil m.m. 5mm insexnyckel, liten skiftnyckel, pannlampa, lås, eltejp, spork, 2 st ekrar till bakhjulet, dram och baklyse, fast nyckel och några buntband.

Liten dryga för elektroniken: Powerbank, usb-minne med presentationen till Cykelturveckan, hjälmlampa Exposure Joystick, batteri till GoPro, samt kablar till telefon, gps, GoPro, powerbank och kamera.

Ryggsäcken med handduk, badbyxor, sandaler, Spot-tracker, kamera, bröstsele till GoPro och lite hygienartiklar.

Det var nog allt tror jag. Jag kommer ju cykla i områden där det mesta finns att köpa så jag är inte speciellt orolig för att ha glömt något. Nu kör vi!

#levförfan

Helgen ägnades åt höghjulingshäng och cykling på dessa fantastiska maskiner. Varbergs sommargiro hade efter lite väl utförd påtryckning som första motionslopp i Sverige öppnat upp för en särskild klass för höghjulingar.

I samband med detta så roddade höghjulingscyklisten och Varbergsprofilen Tommy ihop med Pelle som bygger höghjulingar (Standard Highwheels) ihop en hel helg med aktiviteter. Under fredagen samlades vi, cyklade runt i stan, visade upp höghjulingar, käkade smörrebröd, havskräftor, glass, jordgubbar och bara njöt i det vackra vädret. Totalt var vi runt 10 cyklister. Kvällen ägnades åt att visa upp cyklarna, låta intresserade prova på samt äta indisk mat.

På lördagen var det så dags för motionsloppet. Två av oss, (Pelle och jag) valde 68km och övriga hjältar från Sverige, Danmark, Norge och Australien valde 32km. Pelle var sugen på att åka fort och vi snackade om under 3 timmar. Jag har aldrig testat att försöka åka fort på min höghjuling men tänkte ändå att jag skulle göra att försök att gå med.

Första två km var utan tidtagning ut ur Varberg så vi tog det lugnt. När vi sedan passerade tidtagningen satte Pelle direkt upp farten rejält. Jag kände ganska snart att jag skulle få bita i men det var framförallt när det gick utför som jag var chanslös. Jag är van vid att elva bak på pinnarna, stå upp, rulla och lätta på trycket på rumpan när det går nerför. Det gjorde inte Pelle, han matade på i 40-45km/h med sjuk kadens. Benen gick som trumpinnar och efter några försök att hänga med gav jag upp efter en dryg mil och tog mitt eget tempo. Bara att konstatera att ska det åkas fort på höghjuling vill det nog till att träna på just det. Resten av turen blev en fin upplevelse, Trevliga vägar, glada cyklister, flaggvakter och publik. Jag lyckades klämma mig in strax under 3 timmar och var sist i mål bland oss som cyklade höghjuling. Vi avslutade helgen med fotografering, kramar och lite mat innan vi splittrades. Det här lär vi ju göra igen i någon form.

Jag hade planerat för att få till en bra träningstur inför #120milpåhöghjuling så jag valde att cykla de 21 milen hem till Nässjö. Ambitionen att undvika större vägar och cykla på cykelleder ledde mig in på små grusade banvallar som säkert skulle vara jättefina med en annan cykel men blev en rejäl utmaning med höghjulingen. Kanske inte fel att träna lite på det här inför kommande utmaning. I Gislaved efter 10 mil stannade jag på en bensinmack några minuter innan de stängde (21:55) fyllde vatten, köpte korv och mos och lite Yoggi till frukost med planen att bara cykla ut ur stan och sedan hitta en tältplats. Jag hann dock inte komma så långt innan jag blev invinkad vid en villa. De hade sett oss i Varberg och sett mig på SVT Jönköping så det slutade med att jag slog upp tältet i trädgården. Söndagens 10 mil kryddades av regn, åska, ekerbrott, mer härliga möten med människor och lite lätt skav av sadeln.

Nu väntar bara de sista förberedelserna innan jag trampar iväg igen på torsdag morgon.

#levförfan

Inte länge kvar nu till sommarens höghjulingsprojekt. Rutten är spikad, insamlingen är igång, cykeln och packningen är i det närmaste klar och jag börjar bli grymt sugen på att komma iväg. På min hemsida kan ni läsa lite mer detaljer om äventyret, där hittar ni även länk till insamlingen så att ni kan vara med och bidra. För er som vill veta var jag kommer att cykla, kanske för att ni vill cykla med en bit eller bara för möjligheten att se en höghjuling i verkligheten så har jag lagt ut länkar till respektive dagsetapp. Etappmålen är inte ristade i sten utan det kan mycket väl bli så att jag cyklar lite längre eller kortare någon dag men de kommer säkert stämma i huvudsak. Utöver detta så finns på hemsidan dessutom en länk till min SPOT (GPS-sändare) som var 5:e minut kommer att uppdatera var jag befinner mig någonstans. Bara in på cykeldanne.se och botanisera med andra ord.

I veckan släpptes dessutom senaste avsnittet av cykelradion.se där det bland mycket annat trevligt är med ett ganska långt inslag om mitt kommande äventyr. Ni hittar avsnitt 77 här.

Jag gjorde även en liten film om cykeln till äventyret för er som är nyfikna.

#levförfan

För ett tag sedan skrev jag om två nya tröjor och en jacka från 7Mesh där jag även utlovade lite information om vad jag har för planer på att ha på underkroppen i Marocko och även under höghjulingsturen.

7Mesh har släppt en ny cykelbyxa med hängslen kallad MK3 Bit Short. Byxan är en uttalad långdistans cykelbyxa med en högkvalitativ pad gjord för långa cykeldagar. Paddingen är välventilerad, lite stretchig och till skillnad från många andra byxor jag provat är den helt utan sömmar. Byxbenen är något längre än många andra byxor och avslutas med små silikonpluttar så att de sitter bra runt låren. Materialet i byxorna känns ganska normaltjockt. Vad som sticker ut mest i designen utöver den sömlösa dynan är nog ändå hängslena. De liknar mer ett par vanliga byxhängslen än cykelbyxhängslen som ganska ofta går upp lite högre både i midja och rygg. Jag gillar den här designen skarpt. De blir inte lika instängt och varmt som det kan bli med andra lösningar och det underlättar verkligen när man behöver kissa då midjan inte blir så hög som den kan vara på andra byxor. Jag har än så länge inte kört någon lång runda i byxorna men än så länge känns de riktigt, riktigt bra. Det enda som jag saknar är väl egentligen elastiska fickor på sidorna av låren men man kan ju inte få allt.

Jag gillar att cykla med ett par tunna shorts över bibsen när det är lite svalare eller när det regnar. Ett par shorts i packningen på långa cykelturer är ju även användbara att sova, ta på sig om man behöver lufta rumpan från paddingen eller om man vill känna sig lite bättre klädd av någon anledning. 7Mesh har en model som heter Farside Shorts som jag börjat köra med. Shortsen är tunna, stretchiga och är åtminstone än så länge relativt vattenavstötande. De har två traditionella byxfickor som är riktigt djupa samt en ficka lite längre ner på högra lårets utsida, vilken är försedd med dragkedja. I midjan har byxorna tryckknapp och sedan kan man finjustera hur tight man vill att de skall sitta med hjälp av de svarta banden. Farside är redan en favorit, väldigt tunna, mjuka och sköna både på cykeln, på caféet och runt lägerelden.

Utöver nya kläder så är det full fart med projektet #120milpåhöghjuling. Mindre är en månad kvar nu och hög tid att fila på det sista. Jag var hos Smålands Dagblad igår på förmiddagen för en liten intervju och på eftermiddagen ringde Tomas Jennebo från Cykelradion.se inför deras kommande podavsnitt.

Har ni inte upptäckt Tomas och Anders Adamssons utmärkta cykelpod så tycker jag att ni skall passa på och lyssna. Jag var tvungen att beställa ett nytt bakdäck till höghjulingen igår också då jag efter en kraftig inbromsning lyckats bromsa bakdäcket platt på en liten del av däcket. Inte så skönt när det sedan studsar till lite varje gång den platta delen av däcket träffade marken, en gång per varv. Känns som att det skulle kunna bli lite irriterande i 120 mil:)

Stanca Solstice Campout blev precis så bra som jag hade hoppats. Fantastiskt väder, prima sällskap, trevlig cykling och en fet brasa. Vad mer kan man önska sig? Att deltagarantalet dessutom ökade med 100% från 2 cyklister till 4 gjorde inte det hela sämre. Fortsätter det så här så blir det snart en utmaning att hitta en bra plats att campa, vi kommer ju vara 128 pers om 5 år:)

Nåväl, vi rullade ut från lite olika håll för att samlas i Tenhult 1645. Marcus och Per startade i Jönköping, Jag i Nässjö och Isabelle i Öggestorp. Från Tenhult cyklade vi småvägar via metropoler som Finntorp, Stolpen, Viebäck ner mot Vikskvarn. En liten felnavigering tog oss via Storkvarn in på vandringsleden och vi fick njuta av lite push-bike och dramatisk natur i kanten av ravinen. Väl framme hade vi gott om tid att hänga runt elden, grilla korv och slåss med mygg och knott. Per spände upp hängmattan medan vi övriga tre sov i vindskyddet. Myggen och knotten lade sig nog också att sova för de bara försvann när det blev natt.

På morgonen käkade vi frukost, packade ihop och cyklade nöjda hemåt. Jag har svårt att tänka mig ett mycket bättre sätt att spendera midsommardagen och natten på. Lite orutinerat att inte ta med kök och aeropress till morgonkaffet bara men man kan ju inte få allt.

Hoppas ni följer med nästa år. Då skall vi vara minst 8!

Några andra som har haft några spännande nätter är deltagarna i årets Tour Divide. Vädret har varit minst sagt dramatiskt. Snö, regn och i det närmaste opasserbar lera har samlat ihop en stor del av fältet i Brush Mountain Lodge i Colorado där de smider planer på hur de överhuvudtaget skall kunna fortsätta. Några få i täten lyckades ta sig över passen innan den värsta misären. In och följ dramatiken på dotwatcher.cc.

Snart dags att lasta cykeln eller ryggsäcken. Midsommardagen bjuder traditionsenligt på övernattningstur med cykel. Swift Industries har kört Swift Solstice Bike Overnight i några år nu. Förra året körde jag och Marcus en övernattningstur och i år tänkte vi att det skulle vara kul om några fler ville haka på.

Planen är enkel. Vi samlas midsommardagen (alltså lördagen 22/6) kl.16.00 på Circle K, Österängen, Jönköping. Alla tar med cykel, mat, dryck och prylar för att överleva en natt ute. Sedan cyklar vi lugnt och fint knappt 5 mil till Vikskvarn där vi slår läger. Där finns både en liten stuga, ett vindskydd och gott om skog för tält, tarpar, hängmattor m.m. Väl framme hoppas vi på skönt häng, lägereld och några timmars sömn innan frukost och några mils cykling tillbaka. Cyklingen är inte särskilt avancerad utan det går i princip bra med vilken cykel som helst.

Hoppas ni är sugna på att hänga med. Lite mer info finns här, där ni bl.a. kan hitta den tänkta rutten. Skriv gärna om ni kommer antingen som kommentar här på bloggen eller på annat lämpligt sätt.

Fantastiskt kul att kunna meddela att jag kommer cykla i kläder från 7Mesh i sommar och under höstens Morocco Bike Adventure. 7Mesh är ett relativt nytt märke med cykelkläder som startade 2015 i Kanada. Kläderna är tekniskt drivna i högkvalitativa material och i flera fall har de innovativa lösningar. Kläderna är gjorda för att tåla tufft väder och många av plaggen känns verkligen som gjorda för långa äventyr på cykel. Helt perfekt för mina behov med andra ord.

Till överkroppen i Marocko kommer jag använda:

Ashlu Merino Jersey. En tunn kortärmad merinoullströja med hel dragkedja. Merinoull är ju lite av ett favoritmaterial när man är ute länge med begränsade möjligheter till tvätt och i varierande väder. Fickorna är i ett lite stabilare material vilket jag tror är klockrent. Jag har tidigare kört mycket i Raphas Brevet WindBlock Jersey där fickorna är i tunn merino, de blir ömtåliga samt att de tyngs ner väldigt mycket om man fyller dem med lite tyngre prylar. Ashlu Merino Jersey har tre normala fickor på ryggen samt två med dragkedja under de yttre fickorna.

Desperado Merino Henley. Även detta en kortärmad merinotröja. Dock är det mer som en t-shirt än en traditionell cykeltröja. Knappar i kragen så att det går att knäppa upp lite samt att bakstycket är förlängt. Det här blir en bra sovtröja, förstärkningsplagg, restaurangtröja m.m. Jag gillar att ha med en extra tröja som jag försöker hålla lite fräschare än cykeltröjan och den här kommer bli utmärkt.

Freeflow Jacket. Det här är en riktigt innovativ produkt. En vindjacka som är fodrad med Polartec Alpha på strategiska platser. Ryggen har inget foder, ej heller armhålor, eller nedre delen av sidorna och magen. Jackan är lätt (160 gram), har liten packvolym och den sitter riktigt bra. Jag tror att den här blir bra under lite svalare morgontimmar, nätter, uppe i bergen och i kombination med alla andra plagg om det blir riktigt svalt. Kompletterat med en regnjacka så borde jag klara ganska vidrigt väder.

Än så länge har jag bara klämt och känt på plaggen i källaren men jag lovar att de kommer testas ordentligt och jag återkommer med utförligare rapporter så småningom. Jag återkommer även i ett senare inlägg om vad jag tänker ha på benen.

#kanadensiskakläderförsvensktväder och förhoppningsvis även för marockanskt.

Blev en fin tur i lördags. Lite små justeringar bara så är Stancas 400k ännu lite bättre. Jag och Marcus rullade själva österut medan huvuddelen av cyklisterna drog söderut på 600k. Till Eksjö gick det lätt med vinden i ryggen. Alla backar i Astrid Lindgren land på väg till Vimmerby gjorde att det kändes att vi cyklade på lite tyngre stålcyklar. Till vår stora sorg upptäckte vi att macken i Vimmerby där Sölve fick varma filtar och lite värme för några vårar sedan stängt butiken så det blev lite inköp på ICA istället. Strax före Åsunden blev vi passerade av ett glatt gäng från Team Rynkeby så vi åkte lite snålskjuts i vinden. Efter 24 mil blev det pizza i Linköping som vanligt åtföljt av matkoma längs Göta Kanal. Vi belönades dessutom med en rejäl regnskur som fick oss att söka lite skydd under ett tak. I Motala efter 30 mil stannade vi för att fylla på med vätska och energi samt dra på lite varmare kläder för natten. Natten blev en ganska kärv historia med 11 mils bitvis ganska byig och hård motvind. Tur vi hade bra med kläder och lite koffeintabletter att liva upp stämningen med.

Filmen från turen visar som vanligt bara när solen skiner men det får ni ha överseende med. Vi gör vårt bästa för att inte skrämma bort eventuella blivande randonneurer.

I morgon lördag är det dags för 400km brevet i regi av La Lepre Stanca. Jag ser fram emot en lång mysdag på min Bob Jackson randobike. Det blir årets första randotur på den cykeln då den varit inne för finservice. Nygammal bakväxel kommer förhoppningsvis förhindra automatväxeln jag hade i slutet av förra året när den ville växla lite själv ibland. Utöver bakväxel har jag pimpat med polerade snabbkopplingar från Paul Components och om jag får säga det själv en brutalt fin vaxad tool roll från EH-Works. När det kommer till rutten har Marcus har gjort lite små förändringar på vad som är en riktigt vacker tur från Jönköping via Eksjö, Vimmerby, Rimforsa, Linköping, längs Göta Kanal till Motala och tillbaka till Jönköping. Vill ni kika närmare på rundan så hittar ni den här. Vädret ser ute att bli hyggligt i alla fall och förhoppningsvis så slipper vi regn.

Dags att försöka summera första upplagan av Cabin Fever. Vi blev till slut 7 startande på fulla loppet och en som valde att starta på fredagen för en kortare variant. Min plan var att försöka plåga mig ganska hårt och göra mitt bästa för att minimera stopptid så som sömn och pauser för att handla mat och äta riktig mat. Försöka röra mig framåt så mycket som möjligt helt enkelt.

Loppet startade torsdag morgon med registrering, utdelning trackers och lite gött häng i det som skulle vara loppets base-camp. Strax före klockan 10 rullade vi i regnet mot Jönköpings centrum för lite media och så småningom start. Som vanligt vill man bara komma iväg, slippa allt brus och börja cykla.

Loop 1 176km
Äntligen start, cykelvägar ut ur stan som ganska snart byttes mot stigar och de första utmaningarna. Sand, push-bike och knepig navigering efter obefintliga stigar. Fantastiskt, det här skulle bli ett äventyr, trots att det var så nära hemma. Bas från Holland drog ifrån, jag låg på andra plats och bakom mig bombade Bama så fort det blev väg. Det var ganska mycket stig och sandiga, svårcyklade stigar på väg upp mot första checkpointen. Efter den blev det mer lättcyklat och strax innan Mullsjö såg jag ryggen av Bas. Checkpoint 2 var på toppen av Mullsjö Alpin. Jag och Bas var där tillsammans och strax innan berättade Hplländaren som cyklat Silk Road Mountain Race att han upplevde den här loopen som mer isolerad och öde än Kirgizistan. Grymt betyg ändå till banläggare Calle som hade letat upp gott om små grusvägar och stigar utan bebyggelse i närheten. Avslutningen blev lite mer stökig igen innan vi åter närmade oss Jönköping efter ungefär 9 timmar. Jag tog ett snabbt pit-stop på Mc Donalds, köpte 4 hamburgare som jag tog med in till Base Camp för att trycka under tiden jag packade om för loop 2.

Loop 2 169km
Min plan vara att köra även andra loopen innan jag stannade för att sova. Natten skulle bli kall, kanske t.o.m. minusgrader så jag klädde mig varmt med vinterskor och allt innan jag lämnade. Bas kom in till Base Camp och beslutade sig för att sova en kortis innan loop 2. Andra loopen startade med i huvudsak väg och det rullade på bra ner mot Isabergstoppen och tredje checkpointen. Det var först precis innan den som det blev stig och lite stök. Efter kontrollen blev det dock tuffare i mörkret, stigar, push-bike rakt genom skogen, bäckövergångar, vandringsleder, soluppgång, checkpoint 4 på Tabergstoppen och bara 15 km till Base-Camp. 15 ganska långsamma och tuffa kilometrar skulle det visa sig då det skulle fortsättas med vandringsled och stig. Kom in till Base Camp runt 0700 om jag kommer ihåg rätt och ställde klockan på två timmars sömn i soffan.

Loop 3 238,5km
Vaknade med kramp i högerbenet. Sjuk kramp som inte ville släppa. Mina försök att bli av med krampen slutade med att jag ramlade, rev ut en massa bromsdelar som Cykelköket sorterat och fick avsluta krampandet på golvet. Fixade mat, klädde på mig, packade cykeln, monterade sadelväskan med sovprylar utfall att det skulle behövas sovas längs loopen och kom iväg vid 10-tiden. Bas var fortfarande inte inne efter loop 2 så det kändes gött att rulla ut. Tredje loopen hade jag själv konstruerat så den hade jag till skillnad från övriga loopar bra koll på. Lättcyklat till Hook, därefter stökigt till Tomtabacken, vandringsled vidare över Vikskvarn till Nässjö, fortsatt led till Eksjö där jag stannade för kebab. Efter Eksjö vandringsleden till Skuruhatt där jag välkomnades av ett rejält snöfall. Stora flingor vräkte ner och jag täcktes snart i snö och det blev både blött och kallt. Efter Skuruhatt återtog ungefär 10 mil mestadels väg tillbaka till Base Camp. Mörkret kom och jag bestämde mig för att försöka köra resten. Det var för kallt för den sovutrustningen jag tagit med så lika bra att köra. Fötterna var det stora problemet, jag bytte till Seal Skins strumpor, tryckte i kemiska värmare i skorna men fick ändå stanna efter ungefär en timmes cykling för att springa igång fötterna. Vid ungefär 0330 stämplade jag in på Base Camp.

Loop 4 134km
Calle hade nämnt att fjärde loopen skulle vara lite lättare så det kändes ju fint när jag efter knappt 3 timmars sömn, lite mat och torra kläder trampade ut för att avsluta Cabin Fever. Marcus mötte upp längs Vättern och vi slog följe till Klevaliden innan det skulle svängas in på John Bauerleden. Den på förhand lite lättare loopen förbyttes nu till vandringsled med otaliga vindfällor, branta backar och andra hinder som gjorde att det till stor del blev cykelputtning. Klockan gick utan att kilometrarna minskade så värst mycket och mina planer på att gå i mål hyggligt tidigt lördag kväll grusades. Efter Checkpointen vid Tegnertornet blev det lite lättare cykling och hoppet tändes igen lagom till den avslutande överraskningen efter Fingals hamn. Skönt ändå att inte äventyret var över för tidigt. 1930 cyklade jag i mål, efter 58,5 timmars underbart äventyrande runt Jönköping. Sol, vind, regn, snö, kyla och en gnutta värme mitt på dagen. Vi fick verkligen uppleva allt. Jag möttes av vänner, öl, chips, gött snack, en dusch, pizza och soffan. Tack Calle, Marcus och La Lepre Stanca för en unik upplevelse i Cykelsverige. Det här blev t.o.m. ett bättre och större äventyr än vad jag räknat med. Jag är helt säker på att det blir fler deltagare nästa år. Förbered er ordentligt bara.