Länge sedan jag skrev nåt nu. Har dragits med en smärtande rygg efter vurpan i fjällen som har tagit tid att läka. Nu är det äntligen bra igen och jag kan träna ordentligt. Har dessutom känts lite tomt efter fjällturen och med ett inställt Rhino Run men nu börjar motivationen komma tillbaka igen.

Jag skulle ju åkt till Sydafrika denna veckan för att köra Rhino Run genom Sydafrika och Namibia med start nu till helgen. Jag blåste dock av de planerna redan i somras och nu för ett par veckor sedan ställdes loppet officiellt in. Kändes ju helt orimligt att resa över hela jordklotet för att cykla som situationen ser ut nu och som det känns kommer det säkert att vara ganska problematiskt att resa ett bra tag framöver. Har spanat lite på att dra till Norge och köra Fat Viking också i Januari men det ställdes också in här om veckan.

Nu blir det lite andra planer istället och jag börjar bli rejält sugen.
Närmast i kalendern blir det Night Rider tillsammans med arrangören Eskapad Adventure som körs fredagen den 13 November i kring Jönköping. Start 22:22 och målgång lagom till frukosten. En hel natt med cykling i November kan ju bli hur miserabelt som helst men samtidigt hur kul som helst. Jag gillar mörkercykling, kommer rulla på min Salsa Cutthroat med Dynamo och K-Lite lyse så förhoppningsvis kan jag lysa upp stigar och grusvägar ordentligt. Jag har ju dessutom förmånen att få köra i kläder från 7Mesh så lite dåligt väder bör inte vara några problem. Eventet kommer bygga på loopar där man passerar ett basläger efter varje loop och kan fylla på med energi, byta kläder, byte batterier m.m. Jag är helt övertygad om att det kommer bli en höjdare och jag väntar nyfiket på hur Mats på Eskapad lägger looparna.

Efter Night Rider hoppas jag på att gnida mig igenom Festive 500 i mellandagarna, vara ledare på 6:e upplagan av Abloc Winter Challenge den 23:e Januari, Köra 15 mil fatbike under Global Fat Viking Challenge 29-30 Januari och sedan får vi se vad 2021 har att erbjuda. Jag har lite planer men får ta och återkomma när de är lite mer spikade än att bara vara på idéstadiet. Det kommer säkerligen bli en hel del cyklande och förhoppningsvis något eller några lite fetare äventyr.

Ciao!

Då var hösten lilla cykeläventyr i fjällvärlden genomfört. Till skillnad från det planerade Rhino Run i Sydafrika och Namibia blev det ett mer miljövänligt och mindre hetsigt alternativ i Sverige i stället.

Jag tog nattåget till Åre med min fatbike packad i låda (helt enligt SJ´s bagagebestämmelser 140x85x30). Klev av tåget klockan 8 på morgonen och möttes av Jonas på 7Mesh Sweden som skjutsade mig till deras kontor i Åre där jag kunde montera cykeln och byta om till cykelkläder. Lådan kunde jag sedan låta stå hos dem, tills den behövdes för hemresan, riktigt lyxigt. Jag fick även med mig ett par cykelshorts i Gore-Tex som heter Revo som jag fick glädjen att testa i fjällvärlden. Efter kaffe, gott snack och monterande av gaffel, framhjul och alla väskor lämnade jag Åre och trampade riksvägen mot Ånn och Storulvån.

Efter 6 mil landsväg var jag i Storulvån där jag lyxade till det med lunch på fjällstationen. Sedan blev det vandringsled mot Sylarna i en allt mer tilltagande och byig vind.

Det blåste rejält och var bitvis riktigt stökigt i vinden. Vandrare blåste ikull med sina stora ryggsäckar och när jag på en spång över en bäck blev lite övermodig blåste en riktig byvind mig helt enkelt av spången. Otroligt klantigt att inte ta det mer försiktigt och jag landade ganska illa någon meter ner i en stenig och iskall bäck. Jag slog i underarmen, höften och framförallt ryggen ganska illa. Jag blödde från högerhanden och när jag väl tagit mig upp ur den kalla bäcken droppade det blod på min vita ram. Cykeln klarade sig dock fint och det enda jag behövde göra var att rätta till sadeln som pekade ur kurs. Som väl var så var det bara ryggen som skulle fortsätta smärta och det gör den fortfarande en vecka efter vurpan. Planen var att sova i tält men efter den här inledningen och den starka vinden valde jag sovsal på Sylarnas fjällstation och hoppades på god läkning under natten.

Jag hade fortfarande rejält ont på morgonen och efter någon eller kanske några kilometers puttande av cykeln mot Sylsjön och den planerade Fältjägarstugan bestämde jag mig för att revidera planen. Det fick bli en kortare tur med bättre möjlighet att korta av ytterligare om det skulle bli sämre. Planen blev att istället styra mot Helags, Gåsen, Sylarna, Blåhammarn, Rundhögen och sedan tillbaka till Åre. Ett beslut som skulle visa sig bli helt rätt.

Vädret var kalas när jag cyklade och puttade mig mot Helags, jag kokade kaffe och njöt i solen och cyklade i shorts och kortärmat. Här mötte jag inte mycket folk ute mest renar och några enstaka vandrare.

Väl framme i Helags blev det Gulaschsoppa på stationen och sedan satte jag upp mitt tält en bit från stationen och avnjöt en kväll i ensamhet. På telefonen såg jag att det var dåligt väder på ingående med snö, kyla och hårda vindar. Min lätta campingutrustning var inte riktigt anpassad för hårt fjällväder så jag bokade boende på Gåsen och även Sylarna.

Cyklandet på en relativt tungt lastad fatbike på bitvis ganska stökiga vandringsleder gick sakta och jag fick putta och bära mycket. Jag tog mig fram lite snabbare än de som vandrade i rask takt men inte mycket. Vissa sträckor när det var svagt utför och lite mindre stenigt var det dock helt underbart att rulla istället för att gå och jag sa till de flesta vandrare som frågade hur det var att jag hade ju glädjen av att ha hjul på min packning istället för att behöva bära allt på ryggen. Sträckorna Helags-Gåsen och Gåsen-Sylarna var nog de finaste att cykla av de jag körde.

På Gåsen drog busvädret under kvällen in med snö och hårda vindar. Oron över att inte kunna fortsätta nästa dag kröp sig på och de få vandrare som checkat in på Gåsen tittade oroligt ut genom fönstren. Jag var framförallt orolig för att leden skulle snöa igen, vara svår att se och att det skulle vara dålig sikt. Det skulle dock inte bli så illa utan det låg bara ett tunt lager snö när jag vaknade på morgonen.

Det blåste dock hård motvind när jag lämnade värmen på Gåsen i underställ, fullt regnställ, mössa och dubbla vantar. Ganska stor kontrast från dagen innan då jag cyklat i kortärmat. De inledande kilometrarna ner mot Gåsån var jättefina och kanske turens bästa cykling. Därefter väntade ännu hårdare vindar och mer puttande tillbaka upp till Sylarna.

På sträckan från Sylarna till Blåhammaren var det återigen kanonväder.

Fjällen var vita efter snöfallet, solen sken och jag hade medvind. Den här dagen kommer jag sent att glömma, jag hade gott om tid, kokade kaffe, käkade lunch i solen och låg i riset och njöt. På Blåhammaren fortsatte njutandet med dusch, trerätters middag och säng.

Sista dagen tog jag leden rakt norrut mot Rundhögen och riksvägen tillbaka till Åre och min väntande cykellåda. Stört stenigt i kanske tre kilometer innan det blev bättre och bättre cykling när jag kom ner i skogen. I Åre tvättade jag hojen, käkade, packade ihop och Theodor på 7Mesh hade fixat så jag kunde ta en dusch innan jag tog nattåget hem igen.

Cykling i den här delen av fjällen kan verkligen rekommenderas. Det är lättillgängligt, enkelt att justera planen och boende och mat kan fixas på stationer och stugor om man inte vill kämpa med tält och frystorkat. Man ska dock vara beredd på att både putta och bära cykel om man inte är riktigt tekniskt driven som cyklist och kanske framförallt vara beredd på den gamla klyschan att vädret kan växla väldigt fort och vara utrustad med bra kläder så att det inte blir farligt.

I går hölls den sjätte upplagan av fantastiska 13Hills i Jönköping. Jag tror jag har kört fem av dessa och tillsammans med premiäråret håller jag detta som det bästa. Vädret, förvissa var det varmt men jag cyklar bra mycket hellre i solsken än i kallt regn som vi fick förmånen att göra i fjol. Utmaningen var riktigt bra avvägd. Det kostade på att ta alla 13 backarna och bonusbacken inom tidskravet, precis som jag tycker det ska vara. Här ska man få kriga för att hinna med alla backarna. Hänget före, under och efter eventet gör så otroligt mycket för helheten. Kvarteret Ödlan och Cykelköket är helt perfekt, särskilt i solsken. Våfflorna vid fikat efter 6 backar, maten, hantverksölen, musiken, hängmattorna, badet i Munksjön, mer öl, ja det här är svårslaget. Tack cykelklubben La Lepre Stanca för att ni ännu en gång levererar alternativa cykelevent av yppersta klass.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Till hösten hade jag ju planerat att köra Rhino Run i Sydafrika och Namibia. 300 mil av självsupportad bikepacking som såg helt makalöst fint ut på foton och satellitbilder. Loppet är ännu inte inställt men jag har bestämt mig för att inte köra. I rådande läge känns det helt orimligt att planera för att cykla i knappa två veckor i Afrika. Vi får väl se när och om det går att göra såna här äventyr igen.

Nu finns det ju som man brukar säga inget ont som inte har något gott med sig så istället ska jag ta med mig fatbiken till fjällen och cykla i en vecka. Planen är att ta tåget till Åre och sedan cykla i Jämtlandsfjällen. Tanken är vandringsleder via Storulvån, Sylarna, Sylsjön, Fältjägarstugan, Bruksvallarna, Flatruet, Kläppen, Helags, Sylarna, Blåhammaren och tillbaka till Åre.

Jag satsar på tält och frystorkat men tänker mysa till det sista natten på Blåhammaren med säng och trerätters. Sedan finns det ju fjällstugor och stationer ifall vädret blir för tråkigt. Jag har sett fram emot fjällcykling och även varit sugen på att göra en trip utan tävlingshetsen. Datumet är satt till andra veckan i September och det kommer kanske nåt mer inlägg om packning innan det är dags.

Helgen som gick skulle det egentligen körts en tredagars höghjulingstävling med internationellt deltagande i Skåne. sweden3days. Första racen i nutid för höghjulingar i Sverige och vad jag tror är det den enda flerdagarstävlingen med etapper i världen. Höghjulingspionjären och tillverkaren Pelle Kippel som driver Standard Highwheels står bakom arrangemanget och han har fått med sig många intresserade på tåget.

Nu blev ju inget som det var tänkt under 2020 så sweden3days är som det mesta annat uppskjutet till 2021. Istället blev det ett läger i mindre skala med syfte att träffas, provcykla några av etapperna, träna och ha trevligt. Vi träffades i Tomelilla på fredagkvällen och snackade hjulstorlekar, vevarmslängder, käkade god mat och umgicks.

På lördagsmorgonen testade vi prologen. En 9,5km lång, ganska kuperad landsväg som skall köras som individuellt tempo. Kul start på tävlingarna och det kommer bli en rejält hård etapp som i princip blir ett 20 minuters tröskelrace. Vi körde på så hårt som den enskilde hade lust med och därefter drack vi kaffe och snackade mer skit.

När vi återfått normal andning tog vi bilarna till Ystads Saltsjöbad (som är en av tävlingens sponsorer) för lite fotografering innan vi gemensamt trampade de knappa 2 milen till Kåseberga för att äta en sen lunch. Sol, stekt sill, potatismos och lingonsylt var helt perfekt. Lite mer fotografering och turistande vid Ales stenar och sedan tillbaka till Ystad för bad i havet, fika och så var lördagens träning över.

Söndagen drog vi till Björkabasen utanför Sjöbo som skall vara arena för den tredje dagens tävlande och den fjärde etappen. Björka är en nedlagd flygbas och planen är att köra ett 2 timmars uthållighetslopp på den i princip helt platta 5 km långa ovalen. Det här kommer att bli en riktigt hård historia om några bestämmer sig för att det ska åkas fort. Pelle hade också tagit dit ett filmbolag för att göra lite reklamfilmer för tävlingen så det blev en hel del cyklande för att få fram material.

Vi drog också till med ett hyggligt snabbt varv där Mattias, Pelle och jag hjälptes åt att sätta ett varvrekord på 9:30,7. Mattias var den som drog längsta strået i spurten och är nu stolt innehavare av varvrekordet på Björka. Utöver detta så testade vi varandras cyklar. Jag provade för första gången en Racer som har lite smalare fälg, smalare däck, är lite lättare och har en annorlunda sadel. Den här var dessutom utrustad med SPD-pedaler. Grymt kul att få testa och vips så blev man ju sugen på att utöka cykelstallet. Större hjul är ju en fördel så länge man orkar dra runt det och på en platt bana som den här är det definitivt ingen nackdel att ha ett stort hjul och kanske även lite kortare vevarmar.

Stort tack Pelle och alla deltagare som tillsammans gjorde det här lägret till en kanonhelg. Jag är sjukt sugen på sweden3days och hoppas vi ses innan dess för att cykla mer på dessa fantastiska cyklar.

Det här börjar bli en väldans trevlig tradition. Att på årets ljusaste dag cykla, sova ute och sedan cykla tillbaka igen. Idén kommer från det amerikanska cykelväskmärket Swift Industries som årligen uppmanar cyklister över hela världen till en Swift Solstice Campout. I år gjorde de dock inte det p.g.a. Corona och att alla inte har möjligheten och tillåtelsen att komma ut i naturen.

Vi har i klubben La Lepre Stanca kört det här nu i tre år. Genomslaget är dock förvånansvärt litet. Första året var vi 2, andra året 4 och nu i år 3 deltagare. Fler borde följa med och uppleva det enkla äventyret. Man behöver ingen särskild cykel och har man inte alla specialväskor går det alldeles utmärkt med ryggsäck. Jag körde med min Bob Jackson med randoväska fram och bikepackingväska bak vilket funkade utmärkt. Thomas kompletterade med ryggsäck för att få med sig allt och Marcus körde Lidl-väska fram och Raphaväska bak. Jag gillar ju det här och tycker att just enkelheten och tillgängligheten är det bästa. Man behöver inte alltid sträva efter de närmast ouppnåeliga allra häftigaste äventyren som inte blir av. Att komma ut på en overnighter nära hemmet med några vänner kan vara väl så bra.

I år rullade vi från Jönköping vid 1600 på midsommardagen. Det hade åskat och regnat hela dagen men nu började det spricka upp. Det var jag, Marcus och Thomas som med lastade cyklar och i Thomas fall även en fullpackad rycksäck rullade norrut mot Omberg. Vi stannade för kaffe och glass i Gränna och sedan på ICA i Ödeshög för att köpa kvällsmat och frukost. På Omberg tog vi sikte på Stocklycke hamn där det finns både vindskydd, eldstad och en trappa ner till Vättern. Inledningsvis var där lite folk men senare på kvällen var det bara vi och två husbilar kvar. Stocklycke är fantastiskt och visade sig från sin bästa sida med en varm kväll, otroligt fin solnedgång och i det närmaste vindstilla. Vi badade, grillade, snackade cykling och hade en riktigt bra utekväll innan vi tog natt. Jag hade med mig tält medan Thomas och Marcus kröp in i vindskyddet.

Efter en varm natt där det knappt hade behövts sovsäck käkade vi frukost, drack kaffe, packade cyklarna och rullade på småvägar de 8 milen tillbaka till Jönköping, självklart med ett fikastopp i Gränna och helt överens om att det här gör vi om.

Tack för ett alldeles perfekt litet äventyr på hemmaplan boys.

Då var maj månad till ända. Det startade med kyla, regn och ett tafatt försök på Cabin Fever. Som väl var övergick det till en alldeles sagolik fjärde loop med Marcus och Calle så jag trampade mig inte ur den helgen helt knäckt.

Cykelvännen Andreas Sandin @deasandin drog igång utmaningen 1000kilometerimaj och jag kunde inte låta bli att haka på. Swishade 1n hundring för att vara med i utlottningen och sedan var det bara att trampa ihop kilometrarna. Vissa km gick lätt på asfalt och i medvind medan vissa ägnades åt att släpa cykel längs nån vandringsled på Cabin Fever eller på nån egen runda med ambition att logga några cyklade kilometrar på Wandrer. Tack Dea för utmaningen, nästan alla 1100km var ett nöje.

Avslutningen av Maj månad kunde ur ett cykelperspektiv knappast blivit bättre. Jag bestämde mig för att följa med Mats på Eskapad Adventure på dagens grusrunda med Getfika på Kivarps gårdsmejeri. 7 mil grus, stig, vandringsled, småvägar, kaffe, ostkaka, prima sällskap och ett nästan 5 timmar långt äventyr i strålande sol på en riktigt välplanerad runda. Vi var 8 stycken som njöt i fulla drag av Mats lilla äventyr.

Eskapad är ganska nystartat och de arrangerar alltifrån såna här små gratisturer till all-inclusive arrangemang med följebil, hotell, mat, guidning och all service man kan tänka sig. In och kika på deras hemsida eller Facebook om ni är äventyrssugna.

Då drar vi vidare in i Juni månad och så får vi se hur långt hemifrån Tegnell tycker vi ska äventyra. Njut nu av vädret och ta hand om er!

För någon vecka sedan damp det ner lite nya kläder från 7Mesh. Jag är otroligt glad och tacksam över att samarbeta med just 7Mesh som verkligen ligger i framkant när det gäller cykelkläder för oss som gillar långa och många dagar på cykeln i alla väder.

Förra året körde jag många mil i deras merinoullströja Ashlu. Det var den tröjan jag valde till Morocco Bike Adventure där den fick känna på allt från +4 till + 40 grader. Jag är helt såld på Merino och har svårt att tänka mig att köra ett flerdagars race eller äventyr med något annat material i cykeltröjan. Min gamla Ashlu var rejält solblekt på rygg och axlar och lite tunnare i materialet än när den var ny men den håller fortfarande ihop bra. Till i år har 7Mesh utvecklat fickorna på sina cykeltröjor med vad de kallar för anything pockets. Fickorna är i lite stabilare material och upphängda i sidosömmarna vilket gör att de inte hänger ner även om man lastar dem ordentligt. Utöver de tr fickorna finns även dragkedjor på båda sidor där man kommer åt större fickor bakom de tre fickorna. Utmärkt lösning och i kombination med merinomaterialet och hellång dragkedja har jag en ny favorittröja. Tack 7Mesh för förtroendet och jag hoppas kunna slita kläderna ordentligt även om det blir på hemmaplan i år.

Fick även ett par cargobibs och ett par bits att bära under shorts som jag ser fram emot att få testa. Återkommer med lite mer intryck när jag kört lite mer i dem.

Gav ju mig på att köra de 4 looparna av Cabin Fever helgen som gick. Totalt skulle det bli ungefär 71 mil av vandringsled, stigar, skogsbilväg, grus och asfalt men det blev inte riktigt som jag tänkt mig.

Jag och Calle startade i torsdags från Jönköping med första loopen på 18 mil. Vädret var bra, vi rullade genom Hökensås på fina stigar, via Bisonfarmen och sedan tillbaka mot Jönköping. Mot slutet började det regna och regnjackan, en Guardian från 7Mesh fick börja bekänna färg redan nu.

Jag stannade på McDonalds, käkade, drack kaffe och såg hur regnet tilltog. Ganska snart efter att jag påbörjat Loop 2 ner mot Isaberg stannade jag och drog på mig även regnbyxorna. Kallt regn var med mig hela vägen ner till Isaberg och efter ungefär 25 mil cyklade slog jag nattläger i en av grillkåtorna vid parkeringen på äventyrsberget och vilade några timmar. Det var dimmigt och svårt att se stigen mot slutet,

Fredag förmiddag blev även det en blöt historia och när jag rullade in i Jönköping efter andra loopen var klockan runt 12 och jag hade ingen motivation att fortsätta frysa och halka runt i lera, blöta grusvägar och på hala rötter och stenar. Tredje loopen har jag själv lagt och även cyklat ett antal gånger så det var enkelt att vika ner mig. Hade det varit race hoppas jag att pannbenet varit tjockare men nu blev det mat, dusch och en kväll hemma med familjen istället.

Lördagen var det dock back in business igen och jag mötte upp Calle och Marcus i Jönköping för en overnighter på loop 4. Jag hade bytt cykel till min fatbike mest för att jag var nyfiken på en längre och lite stökigare tur på den cykeln. Inledningsvis sken solen och det var ganska varmt och skönt men efter bara några killar så kom regnet igen och vi var både blöta och kalla när vi nådde nattens läger, ett vindskydd några kilometer från Tegnertornet och Gränna. Vi eldade, torkade kläder, käkade och hade det så där bra som man bara har det i ett vindskydd efter en dag ute.

Som vanligt så kommer det sol efter regnet och vi fick en helt magisk cykling när morgondimman lättade.

Totalt fick jag ihop ungefär 46 kärva mil med två nätter ute och förmånen att hårdtesta mina kläder för dåligt väder. Jag har fortfarande lite utvecklingsbehov på fotfronten där jag var rejält kall. Testade med tunna Sealskins på söndagen och det funkade bättre men jag är inte helt nöjd. Regnjackan som jag inte testat mer än under kortare regn tidigare levererade precis lika bar som jag förväntat mig och den kommer garanterat följa med på fler äventyr.

Nu hoppas vi kunna erbjuda ett riktigt trevligt äventyr med CabinFever2021!

Dert här blir ett inlägg helt och hållet präglat av nuvarande situation med pandemin. Till att börja med så deltog jag i friluftsbutiken Uthusets årliga mässa Fair Enough som hölls i helgen. Årets mässa i Skärstad hade en lite annorlunda utformning då den hölls på nätet i stället för på plats i och kring butiken. Jocke, Kajsa, inbjudna leverantörer, föreläsare m.fl. fyllde youtubekanalen både med livestreamat material och bandade föreläsningar och clinics.

Imponerande insats att få till det här istället för att bara lägga sig platt och ge upp. Jag har kollat på lite av materialet och det jag sett är helt klart sevärt. Det finns säkert en hel del för den friluftsintresserade att ta del av. Själv spelade jag in en föreläsning om bikepacking i fredags som sedan släpptes i lördags. Det var en utmaning värre än att cykla 250 mil genom Atlasbergen att föreläsa inför en kamera utan publik och det kändes bitvis rejält styltigt. Hoppas ni som tittar på den trots allt tycker att det är uthärdligt. Jag tror och hoppas mycket på det här formatet med digitala mässor där man själv när man vill kan ta del av det som presenteras på mässgolvet utan att behöva resa land och rike runt. In och botanisera bland allt trevligt på uthusets YouTube.

För att fortsätta på Coronatemat så skulle det nu till Valborgshelgen varit dags för den andra upplagan av Cabin Fever. Nu blev det ju av förklarliga skäl inte så men jag tänker göra som Uthuset och inte vika ner mig för det. Det blir ett äventyr i egen regi på de 4 looparna runt Jönköping med start torsdag morgon och förhoppningsvis målgång nån gång under söndagen. Planen är att köra alla looparna i rätt ordning och testa det som är nytt och förfinat sedan premiärutgåvan. 70 mil av småländska småvägar, stigar, vindskydd och utesovsmys. Till den sista loopen planerar dessutom Calle och Marcus med att vara med så då blir det lite extra camp vibes i Bauerskogarna. Här har ni en länk till Cabin Fever rutten.

Det var allt för den här gången. Ta hand om er där ute och cykla försiktigt.

Kommande helg, 24-26 April är det ännu en gång dags för årets roligaste och trevligaste friluftsmässa Fair Enough. Mässan genomförs normalt sett i och kring friluftsbutiken Uthuset i Skärstad utanför Jönköping men i år har Jocke, Kajsa m.fl. tvingats till att tänka nytt. Till skillnad från allt som ställs in eller skjuts på framtiden så kommer mässan bli av men på nätet. Sjukt kul med folk som vägrar ge upp och ställa in utan istället genomför på andra sätt. Det blir livestreamade produktpresentationer, utematlagning, bandade föredrag m.m.

Jag har fått den stora förmånen att snacka om bikepacking i allmänhet och om Marockoäventyret i synnerhet. Vi kommer banda på fredag och sedan så visas det på Youtubekanalen på söndag kl.11 om allt går som det ska. Det här ska bli en spännande upplevelse och hoppas att ni är med på söndag förmiddag bakom skärmarna. Min kompis snoppmannen har lovat att titta.