MoroccoBikeAdventure Del 1
Start till CP 1
Resan till Tanger gick nästan enligt plan. Jag lämnade Nässjö på onsdagen vid 11-tiden. Tåg med cykelkartongen i vagn 7 som vanligt till Kastrup. Flög med Vueling och hade köpt till cykelplats för ca. 1000kr. Checkade in, mös lite i Mikkellerbaren, flög till Barcelona, landade sent på kvällen, sov några timmar i en stol på flygplatsen innan planet lyfte mot Tanger vid 6 på morgonen. När jag landat på torsdagsmorgonen stod det ganska snart klart att min cykel inte var med. Jag växlade till mig kontanter då informationen inför tävlingen varit tydlig med att det enbart skulle funka med cash på landsbygden. Anmälde att cykeln var borta och fick informationen att den kanske skulle komma fredag morgon istället. Inte mycket annat att göra än att ta en taxi in till mitt bokade hotel Continental, vila, äta och hålla tummarna inför fredagen.
Starten på loppet skulle vara lördag morgon så än fanns det möjlighet att hinna ordna allt. Jag hade ju tänkt att jag skulle hinna cykla lite, känna på cykeln, vägarna, trafiken och acklimatisera mig lite men det fick vänta. Skulle inte cykeln komma fredag morgon utan först lördag så skulle jag inte hinna till starten utan skulle få starta senare än alla andra. Misär!! Tankarna snurrade och det fanns ingen information om mitt bagage när jag sökte på Vuelings tjänst.
Fredag morgon, frukost och ringa Lost and Found på flygplatsen. Som tur var fick jag glädjande besked att cykeln var framme iTanger. Taxi till flygplatsen och där träffade jag Donncha Cuttriss som stod utanför ingången och monterade sin Curve i titan. Vi fortsatte med monteranded tillsammans och slog följe in till stan och käkade lunch med några fler deltagare och arrangören Andy Buchs. Kul att träffa några av de andra, vi skulle bara bli nio startande så det fanns tid att snacka lite med alla. Innan kvällens gemensamma middag och information hann jag med att handla lite energi till första dagen, fylla vatten och göra klart allt inför lördagens start. På kvällen käkade vi middag tillsammans, snackade, Andy informerade lite om rutten, distribuerade några sista minuten ändringar till rutten och någon ny GPX-fil.
Känslan var inte helt hundra. Ändringar, nya filer som skulle laddas in i GPS-erna, saker jag inte kunnat kontrollera och inte ens ha koll på att de funkade i enheterna. Jag vill ju ha kontroll, åtminstone på förberedelserna och nu var det helt plötsligt omöjligt att ha kontroll. Vi snackade lite om folks ambition med dag 1 och samtliga var i princip eniga om att det inte fanns någon större anledning att fortsätta upp i bergen och ödemarken efter de 15 milen till CP 1 i Chefchauen. Planen blev därför att ta mig dit utan att bränna för mycket kraft, sova inne, duscha, käka ordentligt och sedan starta om på morgonen dag 2.
Jag sov ovanligt bra för att vara dagen innan race. Käkade frukost, packade ihop och rullade till det hotellet där huvuddelen bodde. Vi cyklade sedan gemensamt till startplatsen drygt 10 km utmed havet ut på en udde. Efter lite tracker-strulande, fotograferande m.m. så släppte Andy iväg oss runt 0930.
Jag höll mig i skinnet, tog det lugnt, det var strålande sol och säkert 25-30 grader varmt under dagen. Steffen Streich, Donncha, Julian Klose och Erik Phalet satte upp ett ganska högt tempo. Steffen visste jag sedan tidigare var en superman, Donncha är riktigt rutinerad och har kört mängder med lopp, Julian körde första upplagan av Silk Road Mountain Race. Jag höll igen, tog det lugnt uppför men led ändå i värmen. Det kändes att jag inte var acklimatiserad och jag försökte dricka och även äta ordentligt. Rutten var fin men bitvis ganska kuperad. Det växlade mellan asfalt och bra grusvägar.
Jag fyllde på vatten och köpte lite mer energi efter ungefär 10 mil när rutten lämnade havet och styrde inåt landet och upp mot bergen. Rätt som det var började det pysa från bakdäcket, punka på asfalt. Jag stannade, konstaterade att det bara var ett litet hål och att det bara läckte ut lite luft och lite sealant. Jag höll för hålet, snurrade däcket och som väl var så tätade det utan att jag behövde trycka i en plug. När jag pumpade kom Erik och cyklade förbi mig. Han hade stannat och käkat lunch i samma stad där jag handlade.
Avslutningen upp mot Chefchauen i solnedgången var fin men hård. Uppför, grus, loppets första tillfälle med ungar som tiggde och jagade oss och de första erbjudandena om att köpa hasch. Chefchauen är utöver att vara känt för att i princip hela staden är blåmålad även känd för att de har enormt mycket marijuanaplantage i bergen utanför staden. Strax före checkpointen blev jag ikappcyklad av Mark Courtier när jag varit tvungen att stanna och tömma tarmen i vägkanten. Som väl var hade jag avslutat processen när Mark kom. Vi rullade gemensamt de sista kilometrarna och bestämde oss för att dela rum och spara en slant.
Checkpointprocessen under det här loppet innebar att man skulle ta en selfie med cykeln i bilden och sedan maila den till arrangören. Vi fotade staden och avvek sedan från rutten för att ta oss in i staden och leta upp ett boende. I roadbooken fanns ett förslag på billigt boende så vi stack dit, bärandes våra cyklar i den blåa stadens trappor.
6 av 9 cyklister nådde fram till CP1 första kvällen och alla sov på samma hotell. Vi käkade pizza, handlade frukost, vatten och energi till kommande strapatser innan vi försökte sova i det varma rummet, ackompanjerade av högljutt festande utanför fönstret.
To be continued…