Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://www.cyclingplus.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
Annons
Annons
Annons
Annons

Transatlantic Way Race Del 1.

Uppladdningen för det 2400km långa loppet The Transatlantic Way Race på Irland kunde varit bättre. Veckan innan avresan till Dublin var jag på övning med jobbet och blev såklart förkyld. Ganska mycket förkyld dessutom med hosta och en kort släng av feber på helgen. Jag trodde dock att jag hade tiden på min sida och att det skulle hinna gå över. Sista arbetsdagen innan semestern gjorde jag på måndagen och på tisdagkvällen tog jag tåget från Nässjö till Kastrup. Cykeln hade jag i en cykellåda, ganska lik en cykelkartong men i ett lite mer vädertåligt material. Det var inga problem på tåget utan vi fick plats cykeln och jag. Anlände sent på kvällen till Kastrup, checkade in cykellådan och hittade en soffa att sova några timmar på innan planet skulle lyfta på morgonen. Jag flög med SAS då de har riktigt bra bagageregler, så länge inte cykellådan väger över 23 kg så kostar det inget extra att resa med cykel utan den går som resväska om än i specialbagageinlämningen.

En kort stunds senare landade jag i Dublin, träffade Sven-Erik som skulle cykla West Atlantic Way Audax från Cork till Derry. Vi bytte några ord och konstaterade att vi kanske skulle mötas någon gång längs vägen om några dagar. Jag tog en buss in till centrala Dublin och checkade in på Trinity College, mitt i stan med knappa 2 dygn kvar till start.

IMG_4948

Kvarvarande timmar på onsdagen satte jag ihop cykeln, cyklade de första kilometrarna på tävlingen ut ur stan och försökte vänja mig vid att cykla på fel sida av vägen. Det gick ganska bra och var mest krångligt i cirkulationsplatser. Efter att jag varit på apoteket och köpt lite starkare förkylnings- och hostmedicin än vad som säljs utan recept i Sverige så fick jag ett meddelande av Adrian som arrangerade loppet att han och några till skulle ut och äta middag så jag hakade glatt på. Kul att träffa några likasinnade och än en gång slås av hur trevlig och avslappnad stämning det är kring de här loppen.

IMG_4955 IMG_4958 IMG_4962

Torsdagen bjöd på vila, mat och mer vila innan det var dags för registrering och briefing inför tävlingen. Jag och en av de andra tävlande (Kieran) fick hjälpa till och byta batterier i alla trackers och Adrian drog förutsättningar kring logistiken, starten, de två checkpointsen m.m. innan vi skrev på att vi körde på egen risk, fick vår cykelkeps, brevetkort och tracker.

IMG_4979 IMG_4980 IMG_4981

På väg tillbaka till boendet kolhydrattoppade jag med en hamburgare och en pint av den Irländska sportdrycken innan jag fixade det sista med utrustningen och kröp ner för att försöka sova så mycket som möjligt innan start.

Adrian erbjöd lite extra service på den här tävlingen. Vanligtvis så finns det ingenting ordnat utan man får fixa allt själv. Här fanns det en paketlösning med en övernattning före start, en övernattning vid målet samt transport av cykellåda och ev. väskor till målet utanför Cork. Det här var ju sjukt smidigt och direkt efter frukost lämnade jag in min cykellåda med mina vanliga kläder i.

Starten skulle gå klockan 1000 men drog ut lite på tiden. Jag käkade lunch i form av en mjukkonserv som jag värmde på med kemisk värmare medan vi väntade på att allt skulle bli klart. Det skulle fotograferas, filmteamet skulle ha sina bilder, Adrian skulle hålla ett litet tal, vi skulle sjunga för Adrian som fyllde år dagen till ära m.m. m.m. Runt halv elva gick i alla fall starten och vi rullade gemensamt norrut ut ur Dublin.

IMG_4985 IMG_4989

Första delen av loppet innebar att vi själva fick välja väg de drygt 22 milen från Dublin till checkpoint ett vid peacebridge i Derry. Huvuddelen av de runt 30 cyklisterna valde att cykla på den lite större vägen N2 och de verkade hålla ett ganska högt tempo trots att det skulle cyklas i en vecka i sträck. Många körde nog i hårdaste laget här i början då det är lätt att ryckas med.

IMG_4992 IMG_4994

Jag hade valt småvägar och höll mig till min plan. Efter bara någon mil vibrerade mitt flaskställ som jag hade på tempopinnarna loss. Skruvarna studsade iväg på asfalten och jag blev tvungen att stanna. Flaskan fick jag stoppa i tröjan och flaskstället hamnade i närmsta soptunna. Retfullt men inget som skulle bli något stort problem. Jag hade mat som borde räcka under första dygnet och vatten behövde jag fylla på en gång innan Derry. Vid första checkpointen fanns det vatten, bananer och mackor som en av de Irländska deltagarnas familj bjöd samtliga cyklister på.

IMG_4995 IMG_5007 IMG_5010

Jag stämplade, fyllde flaskorna, tog ett par bananer och två mackor med mig innan jag trampade ut på the Wild Atlantic Way och in i den första kvällen och nattens cykling. Jag fick veta att jag låg tolva eller trettonde. Min plan var att öppna lugnt och kontrollerat så det var ingen större fara. Jag siktade på att vara med och köra om det och hade min målsättning topp 10, ja kanske rent av topp 5 om det gick riktigt bra. Det enda som oroade mig var att så fort jag blev andfådd så kom hostan och jag hostade upp vingummin så jag fick hålla tillbaka tempot så gott jag kunde.

Fortsättning följer…

 

Daniel Johansson
Randobloggen fokuserar på långdistanscykling och cykeläventyr. Min förhoppning är att jag lyckas inspirera fler till att upptäcka hur roligt det är att cykla långt och länge. Cykling är så mycket mer än blodsmakande intervaller eller att cykla medurs runt en sjö. Jag är en heltidsarbetande tvåbarnsfar som tidigare tävlade i multisport men nu fokuserar på riktigt långa cykeltävlingar och cykeläventyr. Jag har bl.a. kört TCR två gånger. Nu laddar jag för fullt för French Divide och ett projekt där jag tänker cykla höghjuling runt Vättern.

Lämna en kommentar